Om lärstilar, 70-20-10-regeln och hur relevant det egentligen är att lära sig saker när allt finns på nätet
Boken ”Urban Myths about Learning and Education” är spännande läsning för alla oss som håller på med utbildning av något slag. För det finns så många vedertagna sanningar om lärande och utbildning som vi har matats med under åren. Sanningar som vi har hört så många gånger och från källor som känns trovärdiga att vi svalt dem – och kanske till och med förmedlat dem vidare.
Men i den här boken sätter forskarna de Bruyckere, Kirschner och Hulshof obarmhärtigt den ena omhuldade sanningen efter den andra under luppen och visar vad empirisk forskning inom lärande och utbildning faktiskt har kommit fram till. Och även om det kan finnas någon sorts korn av riktighet i botten rör det sig i de flesta fall om nästintill ogrundade myter. Som vi inom utbildningsområdet av slentrian alltså har hållit (eller fortfarande håller!) under armarna.
Jag tänkte nu helt kort sammanfatta hålslagandet av tre av de myter som jag själv tyckte var mest intressanta. Men det finns förstås mycket mer att läsa i boken!
Lärstilar
Ofta när vi får i uppdrag att ta fram en utbildning åt en kund eller svarar på en upphandling från en myndighet finns det starka önskemål om att vi ska ta hänsyn till olika lärstilar. Vi ska helt enkelt utforma våra utbildningar så att det finns förutsättningar för den som lär sig bäst genom att titta och läsa, den som lär sig bäst genom att lyssna, den som lär sig bäst genom att reflektera och så vidare.
Men att lärstilsanpassad undervisning skulle ha några särskilt goda effekter på lärandet har inte gått att bevisa. Snarare verkar det vara så att det är med lärstilar som med mat – det som vi tycker bäst om är långt ifrån alltid det som är bäst för oss. Undersökningar visar att undervisning som tar hänsyn till personers lärandepreferenser faktiskt inte ger dem några fördelar. Människor som menar att de har exempelvis en bildbaserad lärstil har sällan lättare att komma ihåg bilder än upplästa glosor. För vi är mer komplexa än så. Vi tänker – och lär oss – på en massa olika sätt samtidigt.
För att inlärningen ska bli effektiv verkar det vara betydligt viktigare att ämnet presenteras på ett sätt som skapar förståelse, än på ett sätt som matchar ens (mer eller mindre inbillade) preferenser.
(Sedan kan naturligtvis variation i presentationen bidra till att hålla intresset och motivationen uppe – men det är en annan sak.)
70-20-10-regeln
En annan intressant myt är den som rör den så kallade 70-20-10-regeln: att vi skulle lära oss 70 % genom praktisk erfarenhet, 20 % genom andra människor och bara 10 % genom traditionell undervisning av olika slag.
Men tydligen är det här ett förhållande som forskarna McCall, Eichinger och Lombardo har beskrivit utifrån erfarenheter av en väldigt specifik kontext: nämligen hur chefer lär sig och utvecklas under sin karriär. Med andra ord är 70-20-10-regeln bara tillämpbar på hur man lär sig att utvecklas som ledare – det är åtminstone det enda sammanhang som det finns någon sorts vetenskaplig studie bakom.
Inom den professionella litteraturen finns det inga bevis för regeln. De flesta hänvisar bara bakåt till McCalls chefsstudie. Medan McCall själv är kritisk, och har kallat den så kallade 70-20-10-regeln och Jennings hävdande av densamma för ”folklore”.
Faktakunskaper behövs inte nu när allt finns på nätet
Okej, det här är nog inget påstående som vi inom utbildningsområdet brukar hävda särskilt ofta, men i debatten om lärande och utbildning hörs ofta argumentet att faktainlärning är gammalt och förlegat. Nästan allt som vi kan behöva veta finns ju enkelt tillgängligt på nätet numera, bara några musklick bort.
Men studier visar att ju sämre förkunskaper vi har inom ett ämne, desto sämre är vi faktiskt på att söka reda på information om ämnet. Det spelar ingen roll hur internetvana och digitaliserade vi är. Saknar vi förkunskaper får vi också svårare att förstå ny information, sätta den i ett sammanhang, granska den kritiskt och komma ihåg den efteråt.
Det är våra kunskaper som avgör vad vi ser och förstår. Saknar vi kunskaper saknar vi också verktyg för att tolka världen och det som sker omkring oss. Så som vi säger på Xtractor: never stop learning!
Lotta Lundbäck
Manusförfattare och pedagogisk rådgivare, Xtractor