Sara Schiöld, till vardags manusförfattare på Xtractor, har debuterat som författare med boken Hästpoloprinsen. En barnbok som inte handlar så mycket om hästar, som om längtan, vänskap och mod.
Vi har ställt några frågor till Sara kring likheter och skillnader mellan bokförfattande och manusförfattande för e-learning.
Vilken är den största likheten respektive skillnaden mellan att skapa manus för e-learning och böcker?
Den största likheten är den noggranna researchen. För att skriva en intressant berättelse, vare sig det är en e‑learning eller en bok så behöver jag veta detaljer. Om jag misslyckas med detaljerna blir berättelsen inte levande, dessutom riskerar jag att förlora all min trovärdighet som berättare om jag inte har koll på detaljerna.
Den största skillnaden är att när jag skriver e‑learning har jag tillgång till fler pusselbitar att skildra min historia med. Jag kan låta ljud, bild, text, video och övningar berätta olika delar av samma historia. Det blir som ett pussel som deltagaren själv lägger – och därigenom blir aktiv!
Vilka är de viktigaste erfarenheterna från att skriva böcker som kommer till nytta för att skapa manus för e-learning?
Storytelling, och även det som kallas corporate och transmedia storytelling, tror jag kommer att växa allt mer. Varför? För att känslor banar väg till lärande. Att formulera företagshistorier och erfarenheter så fler känner med dem tror jag gör att fler också lär av dem.
Jag har hört att vägen till känslohjärnan är kortare än vägen till förnuftet. Vill vi därför få kursdeltagare att uppnå nya mål måste vi först få dem att känna att de vill uppnå dem. Inte bara tala om för dem att de ska. Känsla och lärande hör ihop, och känsla skapar vi med hjälp av viktiga historier men framför allt ett bra gestaltat berättande.
Vad var det svåraste med att skriva en bok?
Haha, att ta sig i kragen och gå upp om mornarna. För att få tid till att skriva går jag upp innan familjen vaknar och skriver ett par tre timmar. Och ibland är det himla lockande att ligga kvar i sängen…