Som utvecklare, dataguru eller intensiv följare av twitterflöden om IT kan det bli något av en sport att lägga nya begrepp på minnet.
I vissa fall kan det dessutom uppstå en regellös tävling i att vara först med att slita ut orden, för att understryka att man ”är i svängen”. Lyckas man dessutom göra klart för någon annan att de använder termer som betraktas som utslitna och ersatts av nya begrepp, så har man vunnit ett oklart cyberpris.
Den dåtida världen av datavetenskap fylldes snabbt av förkortningar ADB, RAM, ROM, CD, LAN osv. Sedermera har många nya fenomen dock dykt upp som helt nya ord, eller i vissa fall, redan existerande ord har fått en ny innebörd.
Molnet, infrastruktur, integration, identifiering, nätverk. Alla orden fanns långt före dataåldern, men hade då en helt annan betydelse. Idag blir de mer frekvent använda i sitt nya sammanhang.
Vi har tillochmed lockats att skapa hela sammansatta begrepp, som för 20 år sedan skulle varit rappakalja, men idag känns dom självklara.
Vi hugger ett ur luften: Socialt nätverkande. I själva verket låter det ju faktiskt som ett mycket humant beteende. En grupp människor som umgås. Tillsammans. I just grupp. Socialiserar sig liksom. Men, hmm… Det är ju faktiskt inte riktigt det som vi avser när vi pratar om socialt nätverkande.
Det har en tendens att handla om allt från hur vi delar bilder på gulliga katter, för att söka gemenskap, eller hur någon fläker ut sina livstragedier för att skriva av sig sin frustration. Därefter förväntas andra delta med uppskattningar (likes), sympatier (likes), avståndstaganden (likes), lite beroendes på hur det hela formulerades.
För att lägga på en till dimension i nätverkandet kommer kommentarerna flygandes och samtycke eller diskussion uppstår. Ibland konflikt.
Detta kallar vi för IT-begreppet socialt nätverkande.
Jag föreslår att vi tar lite gamla och nya ord och klargör vad dom faktiskt betyder, även om de idag lite slarvigt hanteras i alla möjliga sammanhang.
Data: Ordet som är ett substantiv, hanteras nästan uteslutande i pluralform. Avser i princip alltid en mängd data, det som lagras i en dators minne eller på en lagringsenhet. Notera att du aldrig kommer köpa en ny data. Barnen spelar inte för mycket data och du har inte spillt kaffe på din data när du vält kaffekoppen över tangentbordet.
Dator: Det som barnen eventuellt spelar för mycket på, det som du har på ditt skrivbord som är kopplat till en skärm och ett tangentbord, eventuellt nersölat av kaffe. En enstaka skärm är ingen dator, vilken dock kan vara sammansatt med en dator för att ge följande mening en innebörd ”titta på min dator, jag har en bild på en gullig katt”.
Internet: Betrakta följande meningar.
- Jag har en anslutning till internet.
- I have an Internet connection.
Utan att göra en petimeterhistoria av detta, så skrivs internet med inledande gemen på svenska, men inledande versal på engelska. Om vi håller oss till det så blir det som språkpoliserna beslutat.
Webbläsare: Detta är alltså själva applikationen som du använder när du visar, söker eller navigerar till webbplatser. En webbläsare är i princip rätt värdelös om du inte samtidigt har en anslutning till internet från datorn, men en webbläsare är inte internet, vilket ofta kommuniceras. Om du ber någon ”öppna internet och gå till SVT”, så menar du säkert något helt annat. Internet är redan öppet, bortsett från bl.a. Nordkorea, och beroendes på var du bor kan en promenad till SVTs lokaler vid gärdet i Stockholm bli en mangrann uppgift.
Padda: Samlingsnamn för art av stjärtlöst groddjur. Här har vi en lång kedja av ord som fått nya betydelser, försvenskats, ”slangifierats” och därigenom fått en helt ny innebörd. Apple tillverkade en läsplatta med möjlighet till internetanslutning och webbläsare, eftersom vi sedan gammalt beslutat oss för att ”navigering mellan webbsidor” kallas för att surfa, så hade vi plötsligt en surfplatta. Nåväl, Apple valde att kalla sin surfplatta för “iPad” som en efterföljare till deras tidigare ”iPod” vilket i sig handlar om POD, på svenska PODD, ett helt kapitel för sig. Pad i namnet iPad, syftade då till typ ”platt avgränsad yta”. Så när begreppet iPad fick stor utbredning vid lanseringen kom det för många att betyda samma sak som ”surfplatta”. Ordet genomgick sedan en försvenskning och det blev en padda.
Backa tjugo år i tiden, leta upp din kusin och säg följande mening:
Slösurfade idag på mobben och hittade en billig padda genom blocket-appen. Swishade pengarna, korspostade mitt kap med hashtag luckyme och fick massa likes och shares.
Martin Lange
Systemansvarig, Xtractor