Kunskap, kanskap, klokskap? Om lärandets nya omvärld.
Kunskap. Kanskap. Klokskap. Ja, det är bara några få begrepp i den långa raden av nya ”icke-begrepp” och vardagliga begrepp på vad kunskap är. Att lärandet genomgår en stor förändringsprocess kan knappast undgå någon. Ser vi till grundskolan hör vi dagligen kritik, ofta från en generation som inte växte upp med datorer och mobiltelefoner (räkna in mig): ”Barn idag lär sig inget konkret. De kan bara spela spel och söka information på nätet. Hur ska det går när de aldrig kan referera till en baskunskap. De kan ju inget.”
Internet har skapat en informationsbank som vi aldrig tidigare har sett i mänsklighetens historia. Internet och mobil telefoni har också skapat möjligheter för en kommunikation och stora nätverk av mått vi varje dag häpnar inför. Under 1990-talets mitt var visionerna stora om Internet och mobiltelefonin som den stora frälsningen och lösningen på världens och vardagens stora och små problem. Tyvärr grusades visionerna i internetkraschen kring 2000-talet. Nu kan vi åter ”damma av” visionerna från IT-eran och se att de flesta blev verklighet, dock med en fördröjning.
Nu 2010 börjar vi byta ut mobiltelefonstocken från att vara mobiltelefoner som vi sms-ar, mms-ar och talar i, till små minidatorer, smartphones. Iphone banade sommaren 2008 väg för en användarvänlighet som inte krävde tjocka handböcker och Iphone hade ett operativsystem som fick övriga telefoner att åka tillbaka till ”net-scape-hastighet”. In på scenen klev mobila, enkla, applikationer som underlättar att strukturera din vardag och informationshantering, underlättar att leda dig ut på olika hemsidor och underlättar att koppla in dig på olika nätverk. Även mobiloperatörerna såg att kunderna krävde fasta priser på mobil surfning, vilket medförde lägre kostnader för att vara uppkopplad 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan. 24/7-samhället som IT-boomens visionärer förutsade blev äntligen, 10 år senare, verklighet.
Ytterligare en nyhet trädde in på scenen 2006, nämligen spridningen av sociala nätverk. Helt plötsligt förenades inte bara 100 miljoner utan över 300 miljoner i ett enda nätverk, Facebook. Även andra nätverk har ett stort antal användare som ofta överskrider invånarantal i flertalet av världens länder. Och nu 2010 kliver 4G, eller LTE-systemen, in och ger oss en mobil surfhastighet som är 10 gånger dagens. I realitet upplevs surfhastighet dessutom högre med effektivare operativsystem. Sammanfattningsvis kan vi se en trög start från 1990-talets mitt fram till år 2006 beträffande IT och mobiltelefoni som stora förändringskrafter i samhället. På fyra år har tekniken fullkomligt förändrat vår verklighet och kommer på bred front förändra vårt sätt att leva.
Vad har då detta med utbildning och våra skolor att göra? Jo, genom att tekniken möjliggör att du kan hämta information ”här-och-nu” så lär du dig att lösa situationsanpassade kunskapsproblem som exempelvis:
”Du hamnar framför en spännande byggnad. Genom geopositionering eller ”augmented reality” kan du snabbt få fram byggnadens namn. Finns inte information om byggnaden i geopositioneringen kan du snabbt söka dig vidare med till exempel applikation i Wiki och få reda på historik, arkitekt och annat kring byggnaden. Genom finurliga länksystem kan du läsa, lyssna eller se film om viktiga personer och händelser kring byggnaden. Och är du en riktig detektiv kan du forska vidare om vilka som finns i byggnaden idag. Du kan fråga efter mer information i sociala nätverk och forum för att sedan kanske kontakta personer i byggnaden. Du kan också samla den spännande information i några få knapptryckningar och dela med dig till dina vänner i närheten av samma geopositioneringpunkt som du, eller så uppmanar du vänner med hjälp av Twitter att ta en omväg kring fascinerande byggnaden. Är du rik, kanske du kan lägga ett bud. ”
Detta är ett förenklat exempel men visar ändå på den begränsning i kunskap som fanns när jag växte upp. Då hamnade jag framför en byggnad. Om det inte stod en skylt på byggnaden började den mödosamma processen att memorera adressen. Sedan, i bästa fall, gå till biblioteket (dock hände det alltför sällan, utan var en flyktig tanke som inte realiserades) och börja göra efterforskning om byggnaden i tidningsrullar, böcker, adressregister och andra källor som fanns att tillgå. Efter några dagars sökande kunde jag ha samlat in en bråkdel av ovanstående information. I vardagen försvann ofta nyfikenheten efter att ha passerat byggnaden och stannade som romantiska frågetecken kring en information jag skulle ha önskat.
Så tillbaka till skolan. Jag brukar ställa motfrågan till kritiker av dagens ungdomar; var det bättre att memorera kunskap från en enda bok, kunna den utantill till en skrivning och sedan glömma 60-80% av den inom ett år? Dessutom problematiserades aldrig ”kunskapen” i böckerna utan ofta framstod de som sanna. Jämför med att googla kring olika problem och frågeställningar, se olika infallsvinklar på bloggar, sociala nätverk, rapporter, tidningsklipp och wikipedia. Du kan ställa frågor till experter och vanliga människor och kanske till och med att testa dina kunskaper i olika spelmiljöer. Jag är övertygad om att detta ger mer klokskap, kunskap och kanskap än mitt grävande i 70-talets biblioteksvärld.
Beträffande spelmiljöer ser vi hur lärandet stimuleras av flera faktorer. Spelaren får i lärande spel ofta spela olika roller och karaktärer och därmed ställas inför samma problem med olika utgångspunkter. Ofta skapar spelsituationen en nyfikenhet och en problemslösningsförmåga för att det handlar om att ta poäng eller ledas till olika situationer och spelrum. Spelandet är också socialt och när någon lyckats lösa en spelsituation stimulerar det till en större vetgirighet men också till en varaktig kompetens. Det sistnämnda har visats av neuroforskare. En till del, som Internet och spelvärlden ger, är utbudet av lärandeformer och pedagogiker i en och samma förpackning. Här kan du stimulera den del som är aktivast för att just du ska lära dig. Rörlig bild, ljud och text samsas med att testa och få bekräftelse när du lyckats eller fortsätta att fördjupa dig tills du löst problemet.
Kan vi vrida tillbaka tiden? Nej, inte så länge vi har Internet och mobiltelefon. Idag lär vi oss i högre utsträckning situationspassat och är bättre på att lösa problem här och nu. Vi får oss också ett bättre och bredare lärande genom flera pedagogiker i just ljud, bild, text och test. Det sociala utbudet stimulerar till kommunikation i olika ämnen eller bara allmän tävlingsanda. Information och kunskap kan också intas när personen vill och kan. Forskningen visar att dagens ungdomar har blivit självreflekterande, risktagande, problemlösare, är multipla kommunikatörer, kan prioritera och planera sin information, duktiga på ”research” och arbetar ofta mot resultat och mål.
Så vi vuxna som inte fick den möjligheten i skolan när vi växte upp. Låt oss lära oss att bli dessa ständiga läroinnovatörer genom multipla lärandekanaler, nätverkande och ”här-och-nu-klokskap”. Låt oss få ta del av ständigt växande klokskap, kanskap, kunskap och situationsanpassad beslutskap. Låt oss vara med i den nya läranderevolutionen.
Diana Uppman