För 25 år sedan gick Linköpings universitet över till problembaserat lärande (PBL) och minskade klassrumsundervisningen i sin läkarutbildning. Det resulterade i Sveriges högst rankade läkarutbildning. Det är nu hög tid för svenska företag och organisationer att följa efter.
– Alla företag och organisationer kan öka lärandet genom att dra ner på klassrumsundervisningen och göra plats för fler lärmetoder och för problembaserad inlärning i sina interna utbildningsprogram. Det menar Louise Westhoff, utbildningsrådgivare på Xtractor. Hon har en bestämd uppfattning om när man ska använda klassrumsundervisning och när man inte ska göra det.
– När klassrummet används för korvstoppning, ren faktaförmedling från lärare till kursdeltagare, är det ett slöseri med allas resurser, företagets, lärarens och deltagarnas. Använd istället klassrummet till interaktion mellan lärare och deltagare. Läraren får vara ämnesexpert och facilitator som stöttar och fördjupar deltagarnas lärande med hjälp av att problematisera relevanta fall från verkligheten ur relevanta aspekter och med hjälp av olika metoder. Det ger en högre läreffekt och gör att klassrummet fylls av nya insikter som kanske inte går att ta till sig genom självstudier.
– Många kursdeltagare åker idag iväg till ett internat utan att riktigt veta vad man ska lära sig när man kommer dit, fortsätter Louise. Kunskapsnivån varierar mellan deltagarna och läraren får ägna mycket tid åt att förmedla teoretiska kunskaper. Många företag som vi möter menar att man inte kan fortsätta på detta sätt. Deltagarna är missnöjda med att internaten kräver för stor bortavaro från jobb och familj. De upplever också att utbildningen är för avskild från verksamheten man bedriver.
Problembaserat och varierat lärande
Louise Westhoff har en bakgrund som gymnasielärare. Hon var med och byggde upp Fryshusets Kunskapscentrum som använder pedagogiken problembaserat lärande. Föredömet inom problembaserat lärande är Linköpings universitet, som var banbrytande i Europa när de byggde upp en ny läkarutbildning för 25 år sedan enligt denna pedagogik. De medicinstuderande träffar tidigt patienter, arbetar med hälsoproblem som utgångspunkt för studierna och tar själva ansvar för sin inlärning med hjälp av studiegrupper och handledare. Utbildningen rankas sedan många år som den ledande läkarutbildningen i Sverige av både Högskoleverket och Läkarförbundet.
– Problembaserat lärande passar vuxna människor med vana att ta eget ansvar. Jag är av den fasta övertygelsen att det känns bortkastat att lära sig saker på en generell nivå utan ämnet ska vara specifikt kopplat till individens verklighet och det problem man ska lösa. Det ökar både motivationen och lusten att lära och därmed själva effekten av lärandet.
Ett sätt att tillämpa problembaserat lärande är att använda Blended learning i utbildningsprogrammet. Blended learning innebär ett varierat lärande där interaktiva nätbaserade aktiviteter och lärarledd undervisning blandas.
Vilka lärmetoder ska ersätta klassrummet?
Idag finns det en uppsjö av möjligheter, av vilka många är datorstödda, menar Louise.
– Datorer och mobiltelefoner förmedlar idag mycket av det som en lärare traditionellt har gjort. De används för självstudier, föreläsningar, tester, möten och grupparbeten. De förmedlar texter och grafik, rörliga bilder och ljud och på så sätt ökar variationen i utbildningen. Samtidigt kan datorn logga resultat och styra lärprocesser genom deadlines och låsta aktiviteter.
En stor fördel med e-learning och annan datorstödd utbildning är att du får en jämnare kvalitet i undervisningen och du säkerställer att en bred målgrupp får exakt samma information. I ett klassrum kan kvaliteten på utbildningen variera och även lärarens och deltagarnas dagsform spelar in. Datorn ger möjligheten för individen att vara flexibel och själv välja tid och plats för koncentration.
– Och inte minst finns här stora pengar för företagen att spara i form av minskade kostnader för resor, hotell och frånvaro från arbetet, avslutar Louise.