“Speaker..?” För ett par sekunder blev det tyst från scenen.
Petra Brask, effektivitetskonsult och ny Xtractor-kund berättade vid vårt senaste frukostseminarium om sin nya responsiva utbildning. En bit in i presentationen frågade en person i publiken hur vi tänkt kring speakerljud i utbildningen (det fanns ingen speaker, förutom i ett antal filmer). Petra förstod inte frågan. Som nybörjare på e-learning men van (seende) internetanvändare hade hon förmodligen aldrig tänkt tanken att ha en speaker som läser alla texter. Men för oss som arbetat ett tag med e-learning är speaker en sorts ryggmärgsreflex.
Den här frågan kommer från den viktiga diskussionen om tillgänglighet, som vid årsskiftet blir mer aktuell än någonsin. Då skärps nämligen tillgänglighetskraven i lagen om offentlig upphandling (LOU) vid upphandling av IT-tjänster. Nya EU-regler kräver att leverantörer efterlever standarden WCAG 2.0 – en samling riktlinjer för tillgänglig webbdesign.
De flesta av oss som beställer eller producerar e-learning har visserligen envisats med att ha en speakerröst som går igång automatiskt, för att underlätta för deltagare med t.ex. nedsatt syn eller läsförmåga. Men är speaker lika med tillgänglighet?
Här reder vi ut detta och några andra viktiga WCAG-principer att ha koll på när det gäller e-learning.
Måste man ha en speaker?
Ironiskt nog ställer WCAG inga uttryckliga krav på att all text ska läsas upp av en speaker. Däremot ska allt betydelsebärande innehåll i utbildningen gå att få uppläst med hjälp av skärmläsare.
Med det sagt kan en speaker så klart underlätta för deltagare med nedsatt läsförmåga, eller med annat modersmål än svenska. Om du väljer att använda speaker, låt deltagaren själv välja att starta och pausa ljudet. Undvik automatisk uppspelning, bland annat eftersom det kan ställa till det för deltagare som använder skärmläsare. Det gäller även för film och annan rörlig bild.
Ett tips är att ladda ner en gratis skärmläsare, t.ex. NVDA, och testa hur utbildningen fungerar ur det perspektivet.
Navigation
En annan viktig princip är att deltagaren ska kunna navigera och interagera enbart med hjälp av tangentbord och/eller ett skärmläsarprogram. De vanligaste författarverktygen ger tekniska förutsättningar för detta, men det kräver också att vi tänker till och gör rätt val. Det gäller till exempel att ställa in en logisk ordning för tabb-stopp, välja tydliga kontrastfärger för markering och formulera informativa alt-texter som skärmläsaren kan läsa upp. Titta gärna på sajter som SVT Play och testa att navigera enbart med hjälp av Tab, piltangenter och Enter.
Bilder bör alltid ha informativ alt-text, när bilden är av betydelse för att navigera eller ta del av innehållet. Målet bör vara att alt-texten är ett likvärdigt alternativ till bilden.
Film och ljud
Film, animationer och ljudfiler utan illustrerande bild blir allt vanligare i utbildningar. WCAG listar ett antal viktiga kriterier för detta. Här listar vi några tips för hur vi ser till att uppfylla dem:
- Använd gärna voice-over med en ”allvetande” berättarröst som sammanfattar viktiga budskap.
- Ge möjlighet att se undertexter i all film (även animationer). Utöver det som sägs i filmen, ta även upp andra betydelsebärande ljud. Till exempel, om det förekommer musik i filmen och låttexten är en del av berättelsen, ska även den visas.
- För ljudfiler utan illustrerande bild, tillhandahåll ett sammanfattande textdokument (eller transkription) där det viktigaste budskapet framgår.
På SVT Play hittar du många exempel på både syntolkade program och textning med utökad information.
Färg och kontraster
Använder du färger för att särskilja innehåll och budskap? Fundera på om budskapet går fram även för den som inte uppfattar färg. WCAG lyfter vikten av tydliga kontraster mellan text/bild och bakgrund, men också av att använda fler sätt än färg för att kommunicera betydelse. Till exempel, tänk på att särskilja hyperlänkar i löptext med både färg och textformatering (t.ex. understrykning), eller att signalera rätt eller fel svar både med hjälp av symbol och färg.
Undvik att enbart använda färger för att särskilja olika budskap.
Ett enkelt sätt att kolla om budskapet går fram är att skriva ut materialet i grått. Om viktiga budskap går förlorade, fundera över hur färgen behöver kompletteras som betydelsebärare.
Det finns också flera gratisverktyg för att testa färgkontrast, till exempel Color Contrast Analyser och Contrast Checker.
Det handlar om både teknik och design
Här har vi bara skrapat på ytan av WCAGs kriterier, och det finns mycket mer att lära. Men sammanfattningsvis handlar det handlar lika mycket om grafisk, språklig och strukturell tydlighet som om tekniska lösningar. WCAG talar om hur en tillgänglig webbsida ska fungera men inte hur den ska skapas.
Ska man vara lite självkritisk så är vi i e-learningbranschen sena på bollen när det gäller tillgänglighet. Men vi på Xtractor gillar att lära oss nya saker, och vi har haft stor hjälp tillgänglighetsexperterna på Funka. Nu är vi på gång!
Petra då?
Petra kommer förmodligen att fundera på det där med speakerljud nästa gång hon är med och tar fram en webbutbildning. Men just nu är hon väldigt nöjd med den positiva återkopplingen hon fått från deltagarna.
Linda Öberg, manusförfattare och pedagogisk rådgivare, Xtractor
Anna Jönsson, art director, Xtractor
Kolla tillgänglighet i olika författarverktyg
Adapt Framework och Adapt Builder – Accessibility Matrix.pdf
Articulate Storyline: Accessibility Guidelines
Lectora: Accessibility