5 trender inom lärande inför 2020-talet

Den 11:e mars kommer vi på Xtractor att genomföra vårt mest ambitiösa kundforum någonsin. Ambitionen gäller inte bara själva forumet, med långt över 100 anmälda deltagare och internationellt erkända gästtalare. Än mer gäller ambitionen själva innehållet. Vi vill, tillsammans med våra kunder, ta ett gemensamt avstamp in i 2020-talets lärande. Ett avstamp i en ny riktning, med nya svar på både gamla och nya frågor.

Inför vårt kundforum så deltog sex stycken av oss från Xtractor på evenemanget Learning Technologies i London. Som vanligt fanns det en väldig massa intryck att ta med sig hem och som alltid kan det vara en utmaning i att sålla bland buzzwords och hajpade teknologier (någon som vill ”köpa AI”?). Men bland alla säljande klyschor finns det förstås också en hel del förändringar som är på riktigt – eller är på god väg att kunna bli på riktigt.

Tecknad bild med fem moln på himmel. På respektive moln texterna "Digitala transformationen", "Lärupplevelsen i fokus", "Utbildning möta marknad", "Ekosystem för lärande" samt "Data, data, data".

De trender vi sammanställt här återspeglas i agendan för Xtractors kundforum, och tillhör också de som var mest omtalade på evenemanget i London. Men framförallt är de utvalda utifrån att de är förändringar som vi på allvar ser kommer påverka och förändra hur vi jobbar med lärande för organisationer på 2020-talet.

Vår fem-i-topp-lista är:

  1. Digitala transformationen (av våra arbetsplatser)
  2. (Lär-)upplevelsen i fokus
  3. Utbildning möta marknad och kommunikation
  4. Ekosystem för lärande
  5. Data, data, data

Den trendkänslige läsaren uppmärksammar säkert att AI (artificiell intelligens) inte finns med på listan. Givetvis instämmer vi i att AI kommer fortsätta vara en drivande kraft i digitaliseringen i stort – och självklart komma att påverka även organisationers lärande.

Men, när det kommer till lösningar inom lärteknologier så menar vi att just ”AI” i dagsläget ofta är kraftigt överanvänt som begrepp av olika leverantörer. Inte sällan används det som någon form av magiskt buzzword som snart kommer ”lösa allt för alla”. Oftast nämns inte heller alla de försteg som krävs för att kunna dra nytta av artificiell intelligens – där en sådan essentiell (men torr och tråkig) faktor är att AI törstar efter rejält stora mängder av data för att kunna leverera någon form av intelligens. Därav också att vi har ”data, data, data” med på vår trendtopplista.

Däremot finns det förstås redan nu möjligheter att dra nytta av AI (eller machine learning) inom vissa delar. Det kan gälla ”natural language processing”, det vill säga att som användare kunna nyttja vanligt språk för att effektivt söka efter lärinnehåll eller kommunicera med en chattbot. Samma teknik kan även användas för att analysera och bedöma exempelvis kvalitativ input i diskussionsforum. Givetvis finns det även andra tillämpningar, som i att kunna förmedla mer personifierat lärande och rekommendationer.

Och, without further ado, tillbaks till vår topplista:

1. Digitala transformationen (av våra arbetsplatser)

Den digitala transformationen kan anses vara ett luddigt begrepp. Men likväl är det tydligt för de flesta av oss att våra liv och arbetsliv är under avsevärd förändring – och att detta drivs av de förändringar som digitaliseringen medför. Detta gäller allt från hur vi som privatpersoner tar del av information och kommunicerar, till hur våra arbeten, arbetsplatser och hela branscher är under förändring. Och det relaterar till många andra omvärldsförändringar, delningekonomin, ”gig economy” samt otydligare gränser mellan organisationen och nätverket runt omkring är bara några exempel.

Tecknat moln på himmel, text i molnet: "Digitala transformationen".

Tittar vi framåt så står det klart att även arbetsmarknaden och vilka förmågor som efterfrågas där kommer fortsätta förändras i hög takt. Robotisering och artificiell intelligens kommer radera bort många arbetsuppgifter (och jobb).

För de jobb där människor behövs handlar behovet till stor del om ”soft skills” såsom kreativitet, empati och samarbetsförmågor samt komplex problemlösning. Och där finns då utmaningen att det sätt som vi traditionellt lärt ut på våra arbetsplatser, i form av att ”trycka ut kurser”, nog ofta är mindre framgångsrik väg här. Istället handlar det mer om att ge förutsättningar och möjligheter för våra medarbetare (och ”giggare”) att kunna få ta del av kunskap för att förbättra denna typ av förmågor.

Reklampaus: Om du vill öka och sprida kunskapen om digitaliseringen i din organisation, så hittar du i Xtractors kursskafferi två färdiga och anpassningsbara webbutbildningar kring just detta.

Ytterligare en påtaglig förändring är att själva förändringstempot förstås påverkar behovet av utbildningar i våra organisationer. Traditionellt arbetar många utbildningsavdelningar med årliga planer – och där kurser har en produktionstid på ett par tre kalendermånader eller mer. Självklart riskerar detta att innebära att medarbetare och mottagare inte har tillgång till relevant lärande när det behövs. Och att de då istället söker stöd på andra håll – som ofta kan vara svårt att kvalitetssäkra eller följa upp.

För att kunna täcka upp för behoven i vår föränderliga omvärld behöver vi alltså i högre grad tänka ”stöd i vardagen” (eller ”performance support”) – vilket så klart kan vara innehåll förmedlat eller producerat av utbildningsavdelningen, men även i ökad utsträckning genom att möjliggöra socialt samarbete och kunskapsdelning. Detta leder i sin tur in oss på övriga trender på topplistan.

2. (Lär-)upplevelsen i fokus

Som vi beskrivit ovan så förändras vårt behov av lärande i våra organisationer. Ett tydligt skifte som är på väg att hända bland leverantörer av lärteknologier (såsom Xtractor) är där att i avsevärt högre grad rikta fokus mot deltagaren och dess lärupplevelse.

Tecknat moln på himmel, text i molnet: "Lärupplevelsen i fokus".

På ett övergripande plan kan detta jämföras med utvecklingen inom webbteknologier i stort, där användargränssnitt (UI) för några år sedan ofta betydde en ”slutputs” för att få ett system eller en webbplats att ”se bra ut”. Men där detta har ersatts av ett fokus på UX (användarupplevelse) – som rätt utfört är en grundbult i all utveckling och ständigt tillser att användaren får en helhetsupplevelse som är optimal (givetvis kopplat till syftet med systemet eller tjänsten).

I fallet med teknikstöd för lärande så är standardlösningen en lärplattform, eller på engelska LMS – Learning Management System. I själva ”management” lyser där igenom att administrationen oftast är det centrala. Och i praktiken används dessa plattformar ofta i första hand för trycka ut utbildningar, inte minst obligatoriska sådana, och för att följa upp att de blivit genomförda. Detta är inte nödvändigtvis av ondo, tvärtom så har säkerligen en stor mängd olika missöden kunnat undvikas genom olika compliance-relaterade utbildningar.

I vår bransch just nu är trendbegreppet nummer ett ”learning experiences” med teknikstöd i form av LXP – Learning Experience Platforms. Som med alla trender så missbrukas givetvis denna terminologi. Många LMS-leverantörer väljer att helt enkelt döpa om sina plattformar från LMS till LXP, kanske i samband med att gränssnittet får ett lyft för att bli mer ”Netflix-likt”.

Men, det finns också något som är på riktigt i detta. Och inte minst då när det kommer till lärande-behov som behöver vara mer drivna av medarbetaren/användaren. För att kunna stödja medarbetaren behöver vi kunna tillhandahålla stöd som är lättillgängligt och där upplevelsen är stimulerande. Av flera skäl ser vi att lärandet alltmer kommer vara paketerat i mindre format (mikrolärande), där innehållet kan vara mini-kurser eller andra resurser (som inte sällan är producerade av andra än utbildningsavdelningen).

Helst bör detta innehåll även finnas där användaren utför sitt dagliga arbete – vilket i allt högre grad ofta sker i samarbetsverktyg såsom Teams eller Slack. Att på detta sätt stödja ”learning in the flow of work” (vilket också ett hajpat begrepp) är något som just LXP-plattformar nu börjar att stödja på olika sätt, inte minst med hjälp av sök- och chattbot-funktionalitet.

Med allt ovan sagt, så ser vi inte på Xtractor någon generell trend som innebär att webbaserat lärande eller LMS är på väg att försvinna. Däremot tror vi att dessa delar under 2020-talet mer kommer vara en del av en mix – och en beståndsdel i det ekosystem för lärande som vi återkommer till nedan.

3. Utbildning möta marknad och kommunikation

Även om det finns undantag, så är det Xtractors erfarenhet att utbildningsavdelningar alltför ofta saknar naturliga band till marknad och kommunikation. I viss mån har detta förbättrats, inte minst när det relaterar till våra kunder som på olika sätt har med utbildning i sitt erbjudande till sina kunder. Men, övergripande menar vi att det fortfarande finns mycket att hämta här – åt båda håll.

Tecknat moln på himmel, text i molnet: "Utbildning möta marknad".

Och – igen för att generalisera – så kan vi se flera exempel där marknadsföringen de senaste åren har utvecklats, men där lärandet ofta släpar efter. Inte minst gäller detta ”data”. Innan webben (och verktyg som Google Analytics) gjorde sitt intåg så gällde ofta följande citat: ”Half the money I spend on marketing is wasted. The trouble is that I don’t know which half.”

Och, även om det ser olika ut på olika utbildningsavdelningar, så känner vi igen oss här. Vi vet att utbildning ger effekt. Vi vet att vi inte klarar oss utan utbildningsinsatser. Men – vi har betydligt svårare att peka ut vilka utbildningsinsatser som gett vilken effekt. Eller att utifrån data göra analyser hur vi kan förbättra lärandet. I jämförelse så har idag en modern marknadsavdelning stenkoll på exakt vilken ”conversion rate” en viss marknadsaktivitet gett eller hur A/B-testning påvisar resultat av olika UX-utformning på en webbplats.

Utöver att se till att det finns relevant data – som kan tjäna som uppföljning, analys samt även personifiera användarresor (och som nämnt bygga grund för framtida AI-understödda initiativ) så finns det även fler möjliga inspirationsområden. Det kan handla om att tänka i flera kanaler (multi-kanalstrategi), att tillse att innehåll kan återanvändas i olika kanaler samt förstås uppenbara saker som att skapa intresse och engagemang.

Från andra hållet är vi övertygade om att det finns en mängd kunskap och insikt hos utbildningsavdelningar som kan göra nytta hos marknads- och kommunikationsavdelningar. Inte minst när det handlar om att sprida lärandet externt, gentemot partners, återförsäljare, kunder och allmänhet.

4. Ekosystem för lärande

Som vi redan redogjort för så är lärandet under förändring. För att hantera detta behöver vi även reflektera över vilka teknologier och plattformar våra användare nyttjar för sitt lärande. Och se hur vi på effektivast möjliga sätt kan stödja detta.

Tecknat moln på himmel, text i molnet: "Ekosystem för lärande".

I den traditionella lärteknologivärlden så var svaret från leverantörer som Xtractor att ”vi har ett LMS som tar hand om allt”. Och med allt menade vi vanligtvis i huvudsak webbaserat lärande (typiskt e-learning i SCORM-format) och administration av klassrumslärande. Men, ofta så fanns också tanken om att ett LMS skulle vara den naturliga plattformen för samarbete och kommunikation via dess funktionalitet för exempelvis chatt, diskussionsforum och webbmöten.

Om vi istället sätter oss in en medarbetares stol, så finns förstås en räcka stödsystem och tjänster tillgängliga. Det kan handla om intranät, webbmötestjänster av olika slag, samarbetsverktyg såsom Teams, mer eller mindre inofficiella grupper på sociala medier, etc. Hur detta ser ut varierar från organisation till organisation, och allt oftare olika hos olika målgrupper och individer.

Såsom Xtractor ser på 20-talets lärande så kommer vi ta större hän syn till de miljöer och verktyg som lämpar sig bäst – och i mindre mån påstå att vi har hela svaret i ett och samma system.

Någon vis person har någon gång sagt: ”Don’t go shopping until you’ve checked what you’ve already got in your fridge.” Översatt till lärteknologi-termer så innebär förstås detta att försöka få en överblick över vilka plattformar och tjänster som redan finns (och är på väg in eller ut), för att utifrån detta se vilka gap som specifika lärteknologier behöver fylla.

I detta finns också en risk, där användaren kan få en splittrad upplevelse och förväntas hitta information och kommunicera i separata system som inte sitter ihop. I ett väl designat ekosystem så kan vi dock med dagens tekniska lösningar överbrygga detta, och istället få till en helhet där stöd, lärande, information och kommunikation hanteras optimalt.

Igen ur ett lärande-perspektiv, så vill vi alltså kunna dra nytta av ett ekosystem för lärande som möjliggör effektiv produktion, konsumtion och analys. En nyckel här är vår femte och sista trend – att se till att vi kan samla och analysera relevant data.

5. Data, data data

Först ber vi om ursäkt för att vi inte fick till ett mer intresseväckande trendbegrepp än ”data” här. (Hade vi frågat vår marknadsavdelning så hade de nog sett till att vi fått in ett betydligt klickvänligare begrepp som ”AI” här istället.) Men, om du orkat läsa igenom hela denna bloggpost så har du nog noterat att vi menar att just data är en nyckelfaktor för framgångsrikt lärande inom våra organisationer framåt.

Tecknat moln på himmel, text i molnet: "Data, data, data".

Vår bild av nuläget är att alla våra kunder ägnar sig åt uppföljning av lärandet utifrån data. Men oftast så stannar detta vid data som relaterar till genomförande av utbildningar. Det kan vara närvaro på klassrum, genomförande på webbaserade utbildningar eller godkända och giltiga certifieringar.

All denna data är förstås av vikt (och inte sällan nödvändig för att uppfylla olika regelverk). Men, för att stödja resan in i 2020-talet kommer vi behöva mer. Inte minst gäller detta då data som kan hjälpa oss och våra verksamheter att se och analysera effekten av lärandet. För just detta behöver vi få till bättre lösningar som kan koppla ihop lärdata med verksamhetsdata.

För att kunna uppnå mer av personifierat lärande och individuella lärresor behöver vi också tillgång till data, där exempelvis olika rekommendationer eller spellistor kan utformas utifrån just min roll, min historik, mina val och mina preferenser. Och för att ständigt kunna förädla lärandet i vår organisation så behöver vi mer detaljerad data kring användarnas beteende i lärandet.

Tekniskt sett så är detta något som förklarar varför vi ser att LRS (Learning Record Store) och xAPI (protkoll för att spåra lärdata, ibland benämnt ”TinCan”) kommer fylla en naturlig plats i våra kunders ekosystem för lärande. I ett LRS kan lärdata samlas, tillsammans med verksamhetsdata (via ”vanliga API:er). Analyser och beslut kan fattas utifrån denna data, om så önskas även med hjälp av organisationens befintliga stöd för analys och beslutsstöd.

Vår spådom är att den utbildningsavdelning som under 2020-talet inte förmår arbeta data-drivet med sitt lärande tyvärr lär få svårt att få en budget tilldelad, än mindre utökad.

Och det vore inte bara synd för just utbildningsavdelningen, utan än mer så för organisationens och dess medarbetares förmåga att må väl i vår fortsatt digitaltransformerade framtid.

Med förhoppning om ett gemensamt avstamp in i 2020-talets lärande,

Rickard Skiöld
Produktchef, Xtractor