Snygghetseffekten – och 4 andra designprinciper

2017-08-23 Blogg

Kerstin Petersson, Art Director och grafisk formgivare på Xtractor som också är förtjust i forskning om hjärnan och minnet, har i denna bloggpost sammanställt 5 intressanta principer inom design. Som framgår av bloggposten är god design så mycket mer än ”bara en smaksak” – det handlar om vetenskapligt underbyggda principer baserade på bland annat pedagogik, minnesteknik och varumärkesbyggande.

1. Snygga saker uppfattas som enklare att använda

”Form följer funktion” myntade arkitekten Louis Sullivan 1896. Han menade att om man sätter funktionen i första hand kommer designen att ge sig själv. Hans teorier fick stort genomslag i den moderna arkitekturen.

Men senare forskning har visat att form inte alltid följer funktion. Och att det till och med kan vara tvärtom. I jämförelse med två produkter, som båda hade samma funktion, ansågs den med snyggare design lättare att använda. Den upptäckten kan man bland annat se i Apples produkter. Det är alltså väl värt att satsa på det som är snyggt om man vill ha bra användbarhet.

Andra saker som snygghetseffekten ger:

  • En generellt mer positiv upplevelse
  • Starkare anknytning till varumärket
  • Ökar viljan att använda produkten
  • Ökar viljan att visa upp produkten för andra

Men det finns också nackdelar. Snygghetseffekten kan vara så pass stark att man accepterar fel och brister, vilket gör att dålig funktion och användbarhet lätt passerar. Det är därför viktigt att man i ett användartest av en produkt inte bara noterar vad deltagaren säger, utan också vad hen gör.

Fjärrkontrollen till Apple TV (till höger) och en vanlig fjärrkontroll. Vilken är enklast att använda?

 

2. Von Restorff effekten

Hedwig Von Restorff var en tysk psykiater som på 1930-talet forskade på minnet. Hon upptäckte att det som sticker ut minns man lättare. Men effekten är starkare än så, man kommer också lättare ihåg det som är omkringliggande. Har man dessutom två eller tre saker som sticker ut, ökar antalet saker som man kommer ihåg av det runt om.

  • Våga använda färg eller bilder som sticker ut
  • Lek med ord och textkonstruktioner
  • Lägg det som sticker ut i mitten, eftersom man lättare kommer ihåg början och slutet

Titta på bilden ovan en stund och titta sedan bort. Vilka bokstäver kommer du ihåg?

 

 

För Wise Consulting designade vi Totara Learn (LMS) och e-learning. Bilderna i flödet har ingen direkt koppling till innehållet, de harmoniserar fint i färgerna vilket ger ett enhetligt och snyggt intryck, men framförallt så utnyttjar de von Restorff effekten genom att sticka ut. Det ger deltagarna möjlighet att lättare minnas det de läser.

3. Din hjärna fyller i vad du ser  kraften i negativa ytor

Ögat är ett fantastiskt organ och har evolutionärt utvecklats från delar av hjärnans celler. Näthinnans nerver inne i ögat är t.o.m. en del av hjärnans nervsystem. Ögat är bra på att omvandla ljus till kemiska signaler, men bara ungefär 50% av allt vi ser består av skarp, färggrann och högupplöst information, resten är suddigt och grått.

Hjärnan är den som sammanställer fullständiga bilder. Det sker bland annat genom omedvetna ögonrörelser, men det är hjärnan som pusslar ihop bitarna, ignorerar det som anses vara mindre viktigt och jämnar ut alla skakningar.

Allt vi ser måste hjärnan tolka och sätta in i ett sammanhang, t.ex. att alla objekt är i 3D och inte helt platta. Hjärnan automatiserar så mycket den kan, vilket gör att det vi ser är ett hopkok av vad vi ser just nu och bilder och minnen ur tidigare sammanhang. Dessutom visar forskning på att den bild som hjärnan kommer fram till uppfattas som mer trovärdig än den bild som egentligen presenteras.

Hjärnans förmåga att tolka vad vi ser är anledningen till att vi kan fylla i tomma fält (negativa ytor) till meningsfulla objekt och inte bara se något obegripligt. Rent visuellt kan det bli oerhört effektfullt och få oss att tänka till:

4. Chunking  det magiska talet fyra

Ditt korttidsminne är bara ca 15-30 sekunder långt. Det gör att du kan komma ihåg början av en mening medan du håller på att avsluta den. Det gör också att du överhuvudtaget kan hålla ett samtal genom att lyssna på den andra personen och samtidigt fundera på vad du ska säga. Allt som du kommer ihåg efter 30 sekunder överförs till långtidsminnet.

Men det finns knep som gör att man kan hålla mer i korttidsminnet än vad som skulle hinnas med på 30 sekunder. Det kallas för chunking.

1956 publicerade psykologen George A Miller artikeln ”The magic number seven, plus or minus two” som handlar om hur mycket som kan hållas i korttidsminnet samtidigt. Hans studie kom fram till att det är lättare att minnas fler saker om de är ordnade i enheter, tex om en sifferföljd blir uppdelad i mindre bitar.

Numret till Xtractor: 0858894500 är lättare att läsa och samtidigt knappa in om det delas upp i chunks: 08 588 945 00

Även om Miller publicerade sina rön på 50-talet så är hans forskning fortfarande aktuell, men det magiska talet sju är snarare fyra. Även Miller själv medgav det, det är bara så mycket enklare att minnas en artikel med ett slagkraftigt namn.

Vill du lära dig mer om minnet så rekommenderar jag podavsnittet: ”Memory and forgetting” av RadioLab. (Deras skicklighet inom storytelling är dessutom något att ta efter.)

I Xtractors bok ”The never stop learning cookbook” används chunking på flera ställen.

 

5. Horror vacui – den farliga tomheten

Horror vacui (skräck för tomhet) tillskrivs Aristoteles som inte trodde att vakuum existerade, dvs. att naturen avskyr tomhet. I konstvärlden i början av 1900-talet var det den italienska konstkritikern Mario Praz nedlåtande begrepp om den viktorianska inredningsstilen med överdekorerade rum.

Inom design idag handlar horror vacui om brist på vita ytor, det är överfullt med information. Oftast finns en rädsla för att plocka bort viktiga saker, men resultatet blir snarare att det viktiga försvinner i allt gytter.

Att använda vita, eller tomma ytor, kan vara mycket effektfullt. Tillsammans med chunking (se ovan) och närhetsprincipen (de objekt som är nära varandra uppfattas som relaterade) kan man få ordning på kaoset.

  • Det minimalistiska, med stora vita ytor, uppfattas som mer exklusivt
  • Stora tomma ytor är en trend inom webbdesign just nu

Men horror vacui kan också användas som ett snyggt och lekfullt designelement. Tänk tex Finding Waldo eller den medeltida konstnären Hieronymus Bosch.

Bild: Hieronymus Bosch, Lustarnas trädgård (cirka 1510). Pradomuseet, Madrid.

 

Kerstin Petersson

AD och grafisk formgivare, Xtractor

Källor:

Snygga saker uppfattas som enklare

Nielsen Norman Group: The Aesthetic-Usability Effect
Wikipedia: Aesthetic Usability Effect

von Restorff effekten

Linköpings Universitet, IDA: Kognitiv neurovetenskap, fördjupning
Wikipedia: Hedwig von Restorff

Kraften i negativa ytor

New Scientist: Our brains prefer invented visual information to the real thing
SGU – The Skeptics Guide to the Universe: Podcast #619 – May 20th, 2017 
Wikipedia: Öga

Chunking 

The Learning Scientists: How long is short-term memory? Shorter than you might think.
Wikipedia: Chunking (psychology)

Horror vacui

Wikipedia: Horror vacui

och allmänt

Boken: ” The Pocket Universal Principles of Design: 150 Essential Tools for Architects, Artists, Designers, Developers, Engineers, Inventors, and Makers” av William Lidwell (2015, Rockport Publisher, Inc.)